/     Hypophysis som startsida!     /    

 




DIAGNOSER 

Panhypopituitarism

Hypofysen är en körtel som ligger mitt inne i huvudet, under själva hjärnan, och hypothalamus är en del av hjärnan. I hypofysen och hypothalamus regleras de flesta av kroppens hormoner. Hos friska personer bildar hypothalamus frisättningshormoner som styr hypofysens hormonproduktion. Hypofyshormonerna i sin tur stimulerar andra körtlar i kroppen till hormonproduktion.

Om man helt saknar funktion i hypothalamus och hypofys behövs följande mediciner dagligen: kortison, Minirin, tillväxthormon, Levaxin och östrogen/testosteron.

Kortison

Kortison omvandlas i kroppen till kortisol, som är ett livsviktigt hormon. Normalt produceras det i binjurebarken efter signaler från hypofysen. Kortisol behövs för energifrisättningen i kroppen och det är en förutsättning för att vi skall kunna klara av fysisk belastning och alla former av stress. I stressituationer kan kortisolvärdena hos friska mångdubblas på mycket kort tid. Detta fungerar inte hos patienter som saknar kroppsegen produktion av kortisol, och människokroppen kan inte lagra kortisol. Därför måste kortisonet tas i små doser som fördelas över dagen.

Patienten måste anpassa sin medicinering inför större fysiska ansträngningar och vid psykisk stress. Det finns ingen möjlighet att snabbt mäta kortisolnivåerna i blodet utan man måste lära sig att vara förutseende och lyssna på kroppens signaler. Går det inte att i tid öka medicineringen blir dessa patienter stressade och fysiskt och mentalt utmattade. Vid allvarliga påfrestningar, till exempel om man råkar ut för en olycka eller en infektion är det livsviktigt att öka kortisondosen. Även om man på grund av kräkningar inte kan behålla kortisonet kan detta redan efter några timmar innebära livsfara. Kortisonberoende patienter måste därför alltid ha med sig kortisontabletter och ett intyg om sin sjukdom. Allvarliga situationer kräver kortisonbehandling i form av en spruta, vilket i regel sker på sjukhus.

Om patienten tar för mycket kortison blir visserligen stresskänsligheten bättre, men kroppen lagrar in vätska och patienten kan bli antingen ”hög” eller deprimerad. Dessutom ökar risken för benskörhet. Överdosering är alltså lika skadlig som för låg kortisondos. Att som kortisonberoende försöka lära sig att öka stresskänsligheten är lika omöjligt som att försöka köra en bil vars tank är tom. Däremot kan man lära sig att planera sin tillvaro för att om möjligt förutse eller undvika stressituationer och att anpassa sin medicinering på bästa sätt - ungefär så som man kan lära sig att köra bensinsnålt. Läs mer om Addisons sjukdom och Hypofysinsufficiens.

Minirin (vasopressin)

Denna medicin ersätter hormonet vasopressin, som behövs för att njurarna skall kunna koncentrera urin. Fungerar inte detta har man en sjukdom som heter diabetes insipidus (kallas också ”vattenkastarsjukan”). Utan minirin kissar en patient med diabetes insipidus upp till 15-20 liter om dagen och behöver dricka lika mycket för att inte torka ut. Detta är i princip inte farligt (om patienten inte är omtöcknad och för trött för att dricka) men livskvalitén blir obefintlig då det alltid måste finnas toalett inom räckhåll. Minirin tas upp till tre gånger om dagen, antingen som tablett eller som nässpray. När effekten avtar eller om patienten glömmer sin medicin kan det lätt hända att blåsan rinner över. Läs mer om Diabetes insipidus.

Tillväxthormon

Detta hormon tas dagligen i form av en spruta som patienten ger sig själv vid läggdags, därför att hormonet i tablettform skulle förstöras i mag-tarm-kanalen. Tillväxthormon behövs inte bara för längdtillväxten utan även för sömnen, aptiten, stämningsläget, minnet med mera. Ungdomar har högre tillväxthormonnivåer än vuxna, men även efter puberteten, när längdtillväxten har avstannat, behövs tillväxthormonet för välbefinnandet. Medicinen framställs numera med hjälp av genteknologi, varför både barn och vuxna med tillväxthormonbrist kan behandlas idag. Tidigare var tillväxthormon en bristvara som bara gavs till barn för att förhindra kortvuxenhet. Skulle man få i sig för mycket tillväxthormon kan händer, fötter, underkäke, öron och näsa bli oproportionerligt stora. Läs mer om Tillväxthormonbrist.

Levaxin (sköldkörtelhormon)

Även sköldkörtelhormon är ett livsviktigt hormon och medicinen heter Levaxin. Kroppen kan lagra sköldkörtelhormon och omvandla det till ett aktivt hormon vid behov, varför det tar flera månader innan en brist kan bli livshotande. Det gör alltså inget om man glömmer Levaxintabletten någon enstaka gång. Tar man dock för lite Levaxin under en längre tid minskar prestationsförmågan och initiativet, man blir trött, får koncentrationsproblem, problem med närminnet, torr hud, förstoppning osv. Om medicindosen är för hög blir man lättstressad och darrig, får hjärtklappning, diarré och svettas mycket. Även Levaxin är alltså mycket viktigt för det fysiska och psykiska välbefinnandet. Levaxintabletten tas en eller två gånger om dagen.

Östrogen

Det kvinnliga könshormonet östrogen behövs för att flickor med otillräcklig hypofysfunktion skall komma in i puberteten och ges sedan ungefär upp till 60 års ålder. Man antar att östrogen även spelar en viktig roll för att förebygga benskörhet, för minnet och för det psykiska välbefinnandet. Östrogen ges i form av plåster eller p-piller. Kvinnor med panhypopituitarism har friska äggstockar och med hjälp av annan hormonell behandling kan dessa stimuleras till ägglossning och kvinnorna kan bli gravida.

Testosteron

Pojkar med panhypopituitarism behöver testosteronmedicinering för att komma i puberteten och vuxna män med denna diagnos behöver fortsatt behandling med testosteron då hormonet krävs för den sexuella förmågan, men även för muskelmassan, bentätheten och det psykiska välbefinnandet. Även testosteron verkar vara kopplat till det psykiska välbefinnandet. Testosteron bryts ner i mag-tarm-kanalen, varför man inte kan ta det i tablettform. I stället ges en spruta var tredje vecka eller plåster som byts dagligen. Problemet med sprutorna är att det sexuella intresset blir ojämnt, direkt efter behandlingen väldigt starkt och strax innan det är dags för nästa behandling alltför svagt. Nackdelen med plåstren är att man ständigt behöver hitta nya ytor att fästa plåstret på. En man med panhypopituitarism som önskar bli pappa kan också bli det, men även i detta fall krävs hormonbehandling som stimulerar testiklarna.

Susanne Merz

Mer information:

Ågrenska har familjeveckor för barn med diagnosen. Gå in under Nyhetsbrev och sök på kraniofaryngeom (OBS: Stava med e här) så får du fram en pdf-fil om diagnosen att ladda hem. http://www.agrenska.se

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=396


Tillbaka till Diagnoser



© Hypophysis 2007. Text och bilder på www.hypophysis.se är copyrightskyddat och får inte användas utan föreningens medgivande.