/     Hypophysis som startsida!     /    

 




DIAGNOSER 

Hypofysadenom/hypofystumörer

När man pratar om hypofystumörer menar man oftast hypofysadenom. Ju större en tumör är desto större är sannolikheten att den ger underproduktion av hormoner samt neurologiska symtom. Små tumörer ger framför allt symtom i form av överproduktion av hormoner. Mikroadenom är mindre än 10 mm och makroadenom är större än 10 mm. Hypofysadenom debuterar ofta i medelåldern. Hos yngre patienter är hypofystumörer vanligare hos kvinnor.

Man kan få symtom på tre olika sätt:
1. Överproduktion av hormoner.
2. Underproduktion av hormoner.
3. Neurologiska symtom på grund av tryck på omgivande strukturer.

Symtom vid överproduktion

Överproduktion av hormoner kan ge följande hormonsjukdomar:

  • Prolaktinom är det vanligaste hypofysadenomet och det är fyra gånger vanligare hos kvinnor. Hos kvinnor uteblir mensen och brösten börjar läcka mjölk och därför upptäcks oftast prolaktinom tidigt. Män blir impotenta och upptäckten görs vanligen senare - inte förrän neurologiska symtom tillstött. Diagnosen ställs genom att mäta prolaktin i blodet. Läs mer om Prolaktinom.
  • Akromegali leder hos barn till storväxthet och vuxna får följande symtom: Förgrovning av ansiktsdragen, förstorad tunga, bredare händer, fötter och näsa, nervskador, problem med ländryggen, diabetes mellitus, ledbesvär och hjärtförstoring. Diagnos ställs genom att mäta tillväxthormon (GH). Läs mer om Akromegali.
  • Cushings syndrom drabbar till 75 procent kvinnor. Dessa tumörer är i regel mikroadenom och bara cirka 50 procent kan ses på magnetröntgen. Dessa tumörer producerar också MSH (melanocyt stimulerande hormon) och patienterna blir därför hyperpigmenterade, det vill säga väldigt bruna i hyn. Läs mer om Cushings syndrom.
  • Hypofysär hypertyreos, överfunktion i sköldkörteln, är extremt sällsynt. Det finns mindre än 100 rapporterade fall. Flickor drabbas oftare än pojkar. Sjukdomen förekommer sällan före fem års ålder och är vanligast i puberteten. Den ökade mängden sköldkörtelhormon leder till ökad ämnesomsättning. Man får hög puls, svettningar, rastlöshet, oro, irritabilitet (kort stubin), psykiska besvär, lösare avföring, darrighet, ökad aptit och trots detta ofta avmagring. Hos en del barn blir ögonen glansiga och buktande (glosögon). Ofta är sköldkörteln lätt förstorad (struma). Diagnos ställs genom att mäta sköldkörtelhormon (T4) och sköldkörtelstimulerande hormon (TSH).

Symtom vid underproduktion

Underproduktion av hormoner kallas också hypofysinsufficiens, det vill säga otillräcklig hypofysfunktion. Läs mer om Hypofysinsufficiens.

Följande neurologiska symtom på grund av tryck kan uppstå:

  • Huvudvärk är ofta ett tidigt tecken.
  • Synfältsbortfall på grund tryck på chiasma och synnerverna är ofta ett tidigt tecken. Om trycket står länge får man bestående synskada.
  • Stora hypofysadenom kan växa upp i hypothalamus och påverka sömn/vakenhet, aptit, känslor med mera. I sällsynta fall kan hypofysadenomen bli mycket stora och fylla ut en stor del av främre, mellersta eller bakre skallgropen.

Operation och medicinering

Kirurgi är oftast förstahandsbehandling. Det botar de flesta av mikroadenomen och många makroadenom. Medicinering kan hjälpa mot en del hypofysadenom. Bromokriptin (Pravidel®) är mycket effektiv vid prolaktinom. Bromokriptin minskar både prolaktinutsöndringen och minskar tumörstorleken. Ibland kan tumören helt försvinna. Bromokriptin kan även till en del minska GH-utsöndringen vid GH-producerande tumörer, men det är inget alternativ till kirurgi. Somatostatinanaloger är effektiva på att minska GH-produktionen, men det krymper inte tumören. Ketokonazol (Fungoral®) peroralt sänker kortisonhalterna vid Cushings sjukdom, men ger mycket biverkningar. Strålbehandling används framför allt efter kirurgi om man inte fått bort hela tumören. Det finns dock risk för biverkningar och hypofysinsufficiens som kan dyka upp lång tid efter strålningen.

Förutom hypofysadenom finns det en annan typ av tumör som heter kraniofaryngeom. Den förekommer framför allt hos barn. Läs mer om Kraniofaryngeom.


Mer information:

Mer information om hypofystumörer hittar du på följande länkar:

http://www.anst.uu.se/hansbola/Tumor/tumor_list/klassifikation_projekt.html

http://www.karolinskauniversitetssjukhuset.se/templates/Page____56531.aspx?epslanguage=SV


Tillbaka till Diagnoser



© Hypophysis 2007. Text och bilder på www.hypophysis.se är copyrightskyddat och får inte användas utan föreningens medgivande.