/     Hypophysis som startsida!     /    

 




DIAGNOSER 

GH-brist/tillväxthormonbrist

GH-brist kommer från engelskan (growth hormon) och det är samma sak som tillväxthormonbrist. Brist på tillväxthormon (GH) kan mer jämföras med en vitaminbrist än en sjukdom, men det är ändå en viktig anledning till fördröjd tillväxt. Ofta är det BVC som reagerar på att barnet inte följer sin längdutveckling, men även föräldrarna måste lita på sin intuition i fråga om barnets utveckling. Tänk dock på att för de allra flesta barn vars tillväxt är försenad så har bara en bråkdel ett verkligt medicinskt problem. De allra flesta korta barn har inte någon sjukdom alls.

Här är några frågor du kan ställa dig om du misstänker att barnet har GH-brist:

  • När behövde du senast köpa kläder till ditt barn?
  • Har barnet kläder som passar för dess ålder? Om inte, har barnet någonsin haft kläder som passat för dess ålder?
  • Är ditt barn kortast i klassen?
  • Hänger barnet med när det leker med andra barn i samma ålder?
  • Växer barnet mindre än fem centimeter om året?
  • Har barnet inte kommit in i puberteten ännu, fastän alla kamraterna har det?

Symtom vid GH-brist

Barn med brist på tillväxthormon verkar normala vid födseln och först mellan ett och fyra års ålder märks det att de inte växer normalt. Barn med brist på tillväxthormon har normala kroppsproportioner, och intelligensen ska inte vara påverkad. Vid senast 6-7 års ålder är det mycket vanligt att barn med tillväxthormonbrist klagar över att de är småväxta. När barnet själv säger att han/hon inte är nöjd med sin längd förstår föräldrarna oftast att det är dags att söka hjälp.

Det finns en del andra symtom på GH-brist:

  • Problem med övervikt, särskilt runt bålen.
  • De ser vanligen mycket yngre ut än sin biologiska ålder.
  • Ansiktet är ofta "docklikt", ofta med en viss utbuktning av pannan och en djup näsrygg.
  • Om man tittar på hy och fingrar kan de också påminna om yngre barn.
  • Barn med brist på tillväxthormon är ganska ofta trötta eller allmänt svaga.
  • Pojkar som är födda med brist på tillväxthormon kan ibland ha något underutvecklade könsorgan och puberteten kan vara fördröjd.

Utredning och behandling

Det är en omfattande procedur att ställa diagnosen tillväxthormonbrist och det kan för det första vara svårt att få komma till rätt specialist, en barnendokrinolog. Sen ska familjens tillväxthistoria fastställas och diverse blodprov och tester ska tas/göras. Det är inte helt okomplicerat eftersom tillväxthormon frigörs i kroppen stötvis och vid olika tider på dygnet. Det utsöndras inte i en jämn ström i blodet. Därför kan man inte bara ta ett enda, slumpmässigt valt blodprov eftersom man då kan hamna antingen i en topp eller en svacka i barnets produktion av tillväxthormon. Därför simulerar man en särskild stress, som i sin tur gör att tillväxthormon utsöndras i kroppen.

När man kommit fram till att barnet har tillväxthormonbrist gör man ofta datortomografi av barnets hjärna för att försöka få en förklaring till den försenade tillväxten. Det kan vara en tumör eller en medfödd missbildning på hypofysen. Det är också viktigt att man utreder att barnet inte har andra hormonbrister, men i sådana fall uppvisar barnet i allmänhet alla möjliga andra symptom. Läs mer på Hypofysinsufficiens

.

Behandlingen innebär att man dagligen tar sprutor med tillväxthormon, en biosyntetisk hormonersättning. Det är till 100 procent identiskt med det naturliga tillväxthormon som kroppen producerar. Det är viktigt att man redan från början får en bra rutin på att ta sprutorna. I början får mamma eller pappa hjälpa till, men rätt snart kan barnet själv ta sina sprutor.

Största utsöndringen sker på natten

Eftersom den största utsöndringen av naturligt tillväxthormon oftast sker på natten när vi sover, bör barnet alltid försöka ta sin injektion precis innan det går och lägger sig. Injektionen ska ges i underhudsfettet, i låret, magen eller stjärten. Det är viktigt att variera stickställe. Om man sticker in nålen på samma ställe kommer underhudsfettet att försvinna och detta gör att tillväxthormonet inte kan tas upp ordentligt i kroppen och resultatet kan bli sämre än väntat.

Anledningen till att man måste injicera tillväxthormon är att hormonet är en peptid (liknande protein) som måste det injiceras i underhuden för att vara intakt när det går ut i blodet. Tillväxthormon kan inte ges i tablettform eftersom enzymerna i magen skulle bryta ner hormonet innan det hunnit ut i blodet och då skulle hormonet inte ha någon verkan.

Resultatet av behandlingen är förstås individuell, men en ökad tillväxthastighet på åtminstone 50 procent – eller en total tillväxt på 7,5 till 12 centimeter om året – är vanlig.

Kroppen behöver tillväxthormon hela livet. Det är viktigt för intellektet, liksom för hjärtat, benmassan, ämnesomsättningen, nivån av blodsocker och balansen mellan muskler och fett. En liten andel patienter känner sig trötta, nedstämda eller allmänt dåliga när de slutar med behandlingen. Men det bör göras klart att bara en mindre del av dem som haft tillväxthormonbrist som barn producerar så lite eget tillväxthormon att de måste fortsätta med injektionerna som vuxna.

Om man däremot som vuxen har en icke fungerande hypofys på grund av andra hormonsjukdomar så får man fortsätta med tillväxthormon hela livet. Vid studier har man funnit att detta ökar livskvaliteten på många sätt. Muskulaturen stärks och man slipper mycket av tidigare muskelvärk. Det motverkar även hjärt- och kärlsjukdomar och urkalkning av skelettet. Eftersom tillväxthormon höjer blodsockret så känner man sig även piggare och kan leva ett aktivare liv.


Mer information:

Läs artikeln Tillväxthormon påverkar blodsockret (Ur Aktuellt Hormonellt nr 4 2004).

Novo Nordisk hemsida om tillväxthormon: http://www.heightmatters.se

Pharmacias hemsida om tillväxthormon: http://www.genotropin.nu


Tillbaka till Diagnoser



© Hypophysis 2007. Text och bilder på www.hypophysis.se är copyrightskyddat och får inte användas utan föreningens medgivande.