/     Hypophysis som startsida!     /    

 




MEDLEMSBLAD 

Referat från Anna-Lena Hultings föreläsning
(Ur Aktuellt Hormonellt nr 2 2007)

Referat från föreläsning om kortison på Hypophysis årsmöte den 17 mars 2007 av professor Anna-Lena Hulting, från Karolinska sjukhuset (KS) i Stockholm, som arbetat med hypofyssjukdomar i över 30 år.

I våra kroppar finns livsviktiga hormoner. Kortisolbristen är farligast eftersom man kan bli sjuk så snabbt. Kortisol heter det kroppsegna hormonet som tillverkas i binjurarna medan läkemedlet vi tillför heter kortison.

ACTH är ett hormon som hypofysen producerar för att stimulera binjurarnas produktion av kortisol.

Utan kortisol max två dygn

Det normala ACTH-värdet hos ”friska människor” ligger mellan 2-11. En Addisonpatient ligger ofta uppåt 100 eller mer. Dock kan man inte använda ACTH-värdet för att mäta och ställa in kortisolbehandling.

Vi kan överleva helt utan kortisol i max två dygn men efter detta är man döende. Det är därför viktigt att känna till symptom vid begynnande kortisolbrist.

Annorlunda är det med sköldkörtelhormon (thyroideahormon) eftersom det finns bundet i blodet och kan frisättas under längre tid, det vill säga man har ett cirkulerande lager att ta av.

Kortisol hos friska

Kortisol bildas ur kolesterol under inverkan av flera enzymer. Ett enzym vid namn 21-hydroxylas är helt nödvändigt för att bilda kortisol. Detta värde mäts också hos alla nyfödda – saknas det kan barnet avlida.

Vid åttatiden på morgonen ligger värdet mellan 200-700 (nmol/l) men i snitt omkring 400. Kortisol kan variera mycket under dagen och är lägst på natten.

Vid fysisk eller psykisk ansträngning inklusive vid sjukdom, som till exempel infektion, kan värdet stiga mycket. Även vid låg stress kan en frisk människa få en rejäl topp som kan vara både tre och fyra gånger högre än snittvärdet.

Kortisol bryter ned kroppens muskler, skelett och bindväv för att bilda socker i levern. Hjärnan har ett behov av konstant blodsockertillförsel.

Är antiinflammatoriskt

Kortisol är också antiinflammatoriskt. Vi har alltid en liten inflammation som ligger latent i våra leder och här har kortisolet en funktion att hålla denna i styr.

En annan funktion som kortisol har är att det reglerar blodtrycket. Vid kortisolbrist dör man av en cirkulationskollaps inklusive ett lågt blodtryck.

Vid svår influensa bildas gifter vid namn cytokiner som ger en inflammatorisk process.

Rekommendationen idag är att ta en tablett kortison på morgonen för att få upp värdet och sedan ta en till vid lunch men däremot ska det vara ett långt uppehåll mellan kväll och natt. Här skiljer sig dosintervallerna, som tidigare nämnts i Aktuellt Hormonellt, beroende på om man tar ett kortisonacetatpreparat (som har längre verkningstid och i levern ombildas till kortison) eller om man får ett rent hydrokortisonpreparat (som har kortare verkningstid och därför bör man dela upp medicinen på 3-4 doser per dygn men ändå alltid ta den högsta dosen med en gång på morgonen).

Om man äter epilepsimedicin bryter man ned kortisonet snabbare varför man oftast behöver ha en högre dos.

Effekt på saltbalansen

Binjurarna hanterar bildandet av kortisol. Det yttre lagret bildar aldosteron som har effekt på saltbalansen, särskilt natrium och kalium. Det reglerar blodtrycket genom att ta upp natrium och därmed vatten till blodet, varvid blodtrycket höjs. I stället ökar utsöndringen av kalium.

Binjurens innersta skikt producerar androgener. Androgener i binjuren bildar östrogen och testosteron. Män producerar testosteron i testiklarna. För kvinnor, som passerat klimakteriet är binjuretestosteron viktigt, då äggstockarna inte längre producerar östrogen och även lite testosteron.

Testosteron i blod hos män ligger normalt mellan 11 och 29 nmol/l. Kvinnornas mängd ligger på 0,3-2,0 nmol/l. Testosteron hos kvinnor har betydelse för könsbehåring men stora studier har visat att för allmäntillståndet i övrigt har det ingen bevisad effekt. Testosteron liksom tillväxthormon är anabola hormon, vilket bland annat innebär att de är muskeluppbyggande.

Kortisol påverkar hjärnan

Kortisol har rikligt med receptorer i hjärnan. Vid kortisolbrist upplever patienterna att man slutar tänka. ”Jag visste att jag skulle ta kortison och jag visste att tabletterna stod på bordet, men jag visste inte hur jag skulle göra för att komma åt dem” berättar någon.

Solu-Cortef – som det hydrokortisonpreparat heter som man injicerar – kan antingen sprutas in i en muskel, in i ett blodkärl av en sjuksköterska, eller också ges via dropp. Det tar cirka 30 minuter innan det verkar och effekten varar i ungefär 5-6 timmar.

Symtom på hypofystumör

Tumörer som inte själva producerar något hormon, till exempel kraniopharyngiom eller hormonellt inaktiva tumörer, ger symtom då de växer och de kan påverka dels synen och också ge huvudvärk. Om dessa symtom inte uppträder kan man utveckla en kortisolsvikt och även brist på sköldkörtelhormon och man utvecklar ett liv på ’’sparlåga’’.

Det är oerhört viktigt att testa kortisolnivåer när man bedömer sköldkörtelhormonnivåer. Om man enbart behandlar låg sköldkörtelhormonnivå med levaxin kan en svår kortisolbrist framkallas hos den som har en bristande cortisolproduktion.

För tumörer som producerar hormoner ses symtom som kan kopplas till hormonöverproduktionen. Till exempel vid akromegali produceras för mycket tillväxthormon. Kroppsdelar såsom händer, fötter och käkar kan då växa.

Numera tar man TSH-värdet, det vill säga hormonet från hypofysen som styr sköldkörteln, på alla nyfödda. Om man ej har en egen fungerande sköldkörtel klarar man sig på mammans hormon tills man föds. Brist på sköldkörtelhormon efter födseln kan bland annat medföra hjärnskador. Därför har TSH-provet tagits på alla nyfödda sedan 1990, varigenom medfödd sködkörtelhormonbrist avslöjas och man påbörjar då genast levaxin-behandling.


Tillbaka till Medlemsblad



© Hypophysis 2007. Text och bilder på www.hypophysis.se är copyrightskyddat och får inte användas utan föreningens medgivande.