/     Hypophysis som startsida!     /    

 




MEDLEMSBLAD 

Tillväxthormon påverkar blodsockret
(Ur Aktuellt Hormonellt nr 4 2004)

De allra flesta som tar tillväxthormon behöver det för sin tillväxt, för att de ska bli längre helt enkelt. Ovanligt korta barn som efter utredning visar sig ha tillväxthormonbrist (GH-brist) behandlas med sprutor för att få normal längd som vuxna. De får då en mängd som är anpassad till den brist de har.

För en del, som har en större skada på sin hypofys eller saknar den helt, behövs större mängd av tillväxthormon än så. För dem betyder tillväxthormonet mycket för välbefinnandet, plus att de bygger muskler och blir fastare i hullet.

En del barn som får tidig hypofysdiagnos slipper sitt bebishull och ränner i höjden när de börjat med sprutorna.

När jag skulle skriva denna artikel surfade jag runt i jakt på information, och det finns en hel del sådan. Ingenstans kunde jag dock läsa om tillväxthormonets ibland avgörande betydelse för blodsockret och därför vill jag delge er vad jag har lärt mig på den punkten.

Mest tillväxthormon under natten

Normalt producerar hypofysen hos friska människor mest tillväxthormon under natten och det är då kroppen behöver det mest. Tillväxthormonet hjälper nämligen kroppen att bunkra blodsocker under natten då man normalt inte äter. Det är därför man alltid ska ta sprutan innan läggdags.

Som nyfödd hade vår dotter Tove, född i juli 1999, en mängd symtom som visade att hon hade en missbildning på sin hypofys sen fosterstadiet. Hon hade ingen ämnesomsättning i princip, hon hade väldigt lågt blodtryck, extremt lågt blodsocker och lågt natrium i blodet. Den låga ämnesomsättningen berodde på sköldkörtelhormonbrist, lågt blodtryck och natrium på kortisolbrist och lågt blodsocker på tillväxthormonbrist. Allt detta fick vi veta först senare.

I början fick Tove medicin för att höja sitt blodtryck, natrium och blodsocker. Först när hon började få hydrocortone kunde man ta bort blodtrycksmedicinen. Man kunde dock inte ta bort droppet med glucos och natrium, hon dök i sina värden direkt då. Tove vårdades under denna period i Lund. När Toves endokrinolog på Malmö Allmänna sjukhus fick höra talas om detta sa han att Tove behövde få tillväxthormon direkt.

Hon fick därför tillväxthormon redan från 1 månads ålder, vilket inte är vanligt. Många endokrinologers uppfattning är att man inte växer av tillväxthormon det första halvåret och därför behöver man inte tillväxthormon då. Även om barnet får en tidig hypofysdiagnos sätts därför tillväxthormonet in först efter 6 månader. Toves endokrinolog var dock övertygad, hon behövde börja med sprutorna direkt. Han sa att det hade betydelse för kroppsfett och ämnesomsättning, ork och energi, samt att tillväxtzonerna behövde bli förberedda.

Ovanligt att vara så känslig

Men den allra främsta anledningen till att Tove behövde tillväxthormonet just då var att det behövdes för blodsockrets skull. Toves främre hypofyslob saknades helt och hon hade därför total GH-brist eftersom det är just den främre loben som producerar tillväxthormon. Att man är så extremt beroende av tillväxthormon är tydligen väldigt ovanligt. Toves läkare sa sist vi träffade honom att om 2.500 personer i landet får tillväxthormon så är det bara fyra som är lika känsliga som Tove. Om siffran stämmer vet jag inte, men det ger ändå en bild av hur ovanligt det är.

Tre gånger har vi, under mycket dramatiska former, blivit varse hur viktigt tillväxthormonet är för hennes blodsockers skull. Första gången var Tove 8 månader gammal. Hon fick just då egentligen för lite tillväxthormon, vi skulle höja dosen veckan därpå. Hon hade av okänd anledning matvägrat under eftermiddagen och kvällen och morgonen därpå vaknade jag av att hon hade krampanfall. Efteråt blev hon helt slapp och slö. Instinktivt gav jag henne kortison och sockervatten som jag skedmatade henne med, sen åkte vi in till akuten. I bilen in började hon kvickna till, och väl därinne började hon bli sig själv igen. Ingen läkare kunde förklara vad som hade hänt. De ville EEG-undersöka henne, vilket gjordes, för att se om det var epilepsi. Inget visade på det.

Via Internet fick jag kontakt med en diabetiker som sa att hon hade fått ett liknande krampanfall när hon låg extremt lågt i sitt blodsocker, runt 1. (Man ska ligga som lägst på 4-4,5 och efter måltid omkring 7.) Eftersom ingen läkare kunde säga varför Tove fick krampanfall blev vi efter det mycket noga med att hon skulle äta åtminstone litegrann var fjärde timme. Vår tes var att matvägran i kombination med för lite tillväxthormon hade gjort att blodsockret dök. Därför ville vi att hon skulle äta regelbundet för att bibehålla blodsockret på en stabil nivå. Givetvis höjde vi också direkt dosen med tillväxthormon.

Glömde ge henne sprutan

Andra gången var Tove 1,5 år gammal och jag hade oförlåtligt glömt att ge henne sprutan. Den här gången var hon fullt frisk men morgonen därpå kunde hon ändå inte stå på benen. Hon satt på golvet och tittade bedjande på mig, helt olik den pigga spralliga tjej som brukade studsa ur sängen. Då kom jag på att jag glömt ge henne sprutan. Jag gav henne sprutan direkt och matade henne sen med lite glass. En timme senare var hon helt återställd.

Tredje gången, då Tove var 4,5 år gammal, blev hon magsjuk. I villervallan mellan kräkningarna glömde vi att ge henne sprutan. Morgonen därpå ville hon bara sova och sova och sova. Framåt tiotiden fick hon krampanfall och då ringde vi ambulansen. Inne på akuten konstaterade de att hon hade 1 i blodsocker och de satte direkt in glucosdropp. Då kom vi på att vi glömt ge henne sprutan kvällen innan. Efter att hon fått sprutan och efter någon timme med glucosdropp satte hon sig upp i sängen och åt sen två mackor i rasande tempo, till synes helt återställd.

Den sista gången var det riktigt allvarligt. Hade vi inte åkt in hade hon kunnat hamna i koma på grund av lågt blodsocker. Efter den sista gången fick vi också förhållningsregler från läkaren att vi ska ge henne sprutan mitt i natten om vi glömt ge henne den. De förhållningsregler som normalt ges vad det gäller tillväxthormon är att man bara ska ta sprutan kvällen därpå om man glömt att ta den. Men det gäller som sagt inte alla, vilket kan vara bra att känna till.

En blodsockermätare

Vi har köpt en blodsockermätare på Internet: http://www.hemocue.se/ som är enkel att använda. Kuvetter har vi fått på recept. Vi mäter inte blodsockret på Tove speciellt ofta, men blir hon dålig vill vi ha möjlighet att snabbt kolla det. Vi har också fått en dos intramuskulär injektion med glucos (sockerspruta) som vi kan ge henne här hemma innan ambulansen kommer om hon skulle dyka lika lågt igen.



Tillväxthormon produceras i hypofysen

Hormoner är budbärare som produceras i olika endokrina körtlar i kroppen och som sen via blodet transporteras till andra organ och vävnader för att påverka dess uppbyggnad eller funktion. Tillväxthormon produceras i hypofysen, som tillverkar många av kroppens viktigaste hormoner. Hypofysen är liten som en böna och den sitter ovanför gommen under hjärnan. Hypofysen styr även många andra endokrina körtlar i kroppen, äggstockar och testiklar bland annat. Alla dessa körtlar samarbetar och alla hormoner kroppen samverkar därför med varandra.

GH-brist kan förekomma ensamt, isolerad GH-brist, men den kan också förekomma samtidigt med brist på andra hormoner som produceras i hypofysen.

Hypopituitarism betyder sjukligt minskad hormonavsöndring från hypofysens framlob. Panhypopituitarism betyder bortfall av hypofysens alla hormoner. Ett annat begrepp som ofta används är hypofysinsufficiens, vilket betyder otillräcklig hypofysfunktion.

Tillväxthormonets viktigaste uppgift är att stimulera tillväxt och utveckling av cellerna i de långa skelettbenen så att personen växer på längden.

Utöver tillväxt hos barn reglerar hormonet mängden fett, muskler, vatten och mineraler för både barn och vuxna. Hormonet påverkar också hjärtats funktion, bentätheten och det allmänna psykiska välbefinnandet.

Frisättningen hos friska personer är störst under djupsömnen i början av natten. Därför brukar man ta den dagliga dosen tillväxthormon på kvällen, precis innan läggdags.



Tillväxthormon tål inte värme och iskyla

Tillväxthormon är ett äggviteämne och i tablettform skulle hormonet förstöras så det måste därför ges i injektioner dagligen. Det finns två typer av injektioner: pennspruta, som måste förvaras kylskåpskallt, och engångssprutor, som kan förvaras i rumstemperatur i 3 månader. Engångssprutor är bra att ha vid resor. Pennsprutan måste förvaras i en liten kylväska. Vi brukar säga att vi måste resa ”från kylskåp till kylskåp”. Tillväxthormonet ska alltid förvaras i handbagaget vid resor för att undvika stöld eller nedfrysning.

Hormonet tål inte värme, kraftiga stötar eller nedfrysning. Man ska därför förvara pennsprutan i kylskåp, men inte nära kylelementen utan hellre i kylskåpsdörren. Man ska inte heller skaka ampullen hastigt utan vända den fram och tillbaka lite försiktigt när man blandar pulvret med vätskan.

Tillväxthormon måste injiceras i kroppsfett. Då utsöndras det gradvis i kroppen. Om det sprutas i en muskel bryts det ner och går genom kroppen för snabbt och man uppnår inte största möjliga effekt.

Texter: Pernilla Berghé


Tillbaka till Medlemsblad



© Hypophysis 2007. Text och bilder på www.hypophysis.se är copyrightskyddat och får inte användas utan föreningens medgivande.