Ur Aktuellt Hormonellt nr 2 2004:

Prolaktinets påverkan på våra känslor

Det här är ett referat från ett föredrag av professor Anna-Lena Hulting på Hypophysis årsmöte den 20 mars 2004. Anna-Lena Hulting är professor i endokrinologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Referatet är sammanställt av Susanne Merz.

– Majoriteten av er har säkert känt er väldigt annorlunda när ni har haft fel på era hormoner, säger Anna-Lena Hulting, professor i endokrinologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Hennes föreläsning i samband med Hypophysis årsmöte 2004 utgår från hormonet prolaktin för att tydliggöra de nära sambanden mellan hormoner och vårt känsloliv. Men även hormonella avvikelser som gäller andra hormoner än prolaktin leder till att den drabbade påverkas till både kropp och själ.

Behövs för amningen
Vad är då prolaktin? Ett enkelt svar är att det är det hormon som behövs för att mammor skall kunna amma sina barn. Prolaktinnivåerna stiger därför normalt under hela graviditeten, samtidigt som östrogennivåerna stiger, och bröstkörtlarna utvecklas så att den nyblivna mamman kan producera mjölk.
Varje gång barnet ammas insöndras prolaktin i moderns blod, vilket oftast ger mamman ett naturligt skydd mot att bli gravid igen.

Tillsammans med en rad andra hormoner bildas prolaktin i hypofysens framlob. Hypofysens hormonproduktion kontrolleras i sin tur av signaler från en region i hjärnan som kallas hypotalamus. Där bildas bland annat signalsubstansen dopamin som naturligt bromsar prolaktinproduktionen, så att vi inte får för mycket prolaktin i blodet.

Behandla med Pravidel
Men ibland blir det fel. Att hypofysen producerar för mycket prolaktin är faktiskt den vanligaste rubbningen i hypofysens funktion. Orsaken är en knuta i hypofysen som kallas för prolaktinom, det vill säga en godartad svulst som producerar prolaktin. Prolaktin liknar kemiskt tillväxthormonet och först på 70-talet förstod man att det handlar om två olika hormoner. På den tiden avlägsnades prolaktinom genom operationer, vilket inte gav särskilt bra resultat därför att dessa tumörer ofta har en väldigt ojämn yta, ungefär som ett blomkålshuvud. Det gör det svårt att ta bort hela tumören utan att skada omkringliggande vävnad.

Vid slutet av 70-talet började man behandla prolaktinom med hjälp av medicinen Pravidel. Detta ger så goda resultat att man idag anser att alla prolaktinom bör behandlas och att man i princip har slutat operera prolaktinom helt och hållet. Medicinen gör att tumörerna krymper eller försvinner helt, vilket ledde till frågan om patienten skulle kunna sluta medicinera när tumören har försvunnit. En tysk studie visade följande: En tredjedel av patienterna som efter tio års behandling slutade medicinera med Pravidel fick återfall i sin tumör efter kort tid. Hos ytterligare en tredjedel av patienterna kom tumören tillbaka långsamt och den sista tredjedelen patienter förblev friska även utan medicinering. Patienterna som blev botade var oftast de som från början hade små tumörer.

Pravidel är än idag förstahandsval vid behandling av prolaktinom. Medicinen är beprövad och man vet att den till exempel inte ger fosterskador, men den har vissa biverkningar. Framför allt unga patienter med lågt blodtryck klagar över yrsel och svimningstendens, men dessa besvär brukar klinga av efter en tids behandling. Även allergiska besvär (till exempel nästäppa) kan förekomma. Tål man inte Pravidel finns det sedan ett par år tillbaka andra läkemedel som används för att sänka prolaktinnivåerna i blodet, Dostinex och Norprolac.

Symtomen kan feltolkas
Hos kvinnor är det ofta mensrubbningar eller infertilitet som leder till diagnosen prolaktinom. När man kunde behandla prolaktinom minskade den ofrivilliga barnlösheten bland kvinnor med ungefär 25 procent.
Män som tappar sin sexuella förmåga söker sällan läkare i ett tidigt skede, vilket gör att prolaktinom ofta diagnostiseras senare hos män. Hos både kvinnor och män kan det komma mjölk från brösten och nivåerna på könshormonerna blir låga. Andra symtom är huvudvärk eller synfältsrubbningar, trötthet, koncentrationsproblem, allmän olustkänsla och ointresse.

- Det är lätt att bortförklara många av de beskrivna symtomen som stress, säger Anna-Lena Hulting och påpekar att husläkare även bör tänka på hormonrubbningar när patienter söker för diffusa trötthetstillstånd.

”Bara det var lugnt, bara jag slapp ta beslut, så gick det ganska bra”, sa en patient om sin sjukdomstid. En annan patient upplevde effekten av medicineringen mot sitt prolaktinom som ”om någon drog upp en rullgardin”.

Förutom att höga prolaktinnivåer påverkar vårt beteende stimuleras immunförsvaret så att fler vita blodkroppar bildas. Hormonet har även effekter på fettmetabolismen och är kanske även inblandat i regleringen av törst. Förhöjda prolaktinnivåer kan också vara en biverkan av vissa antipsykotiska läkemedel (Haldol, Hibernal, Risperdal, Zeldox). I dessa fall ser man inte lika extrema värden som vid prolaktinom (där prolaktinvärdet kan vara mer än tusenfalt förhöjt), men likväl påverkas könshormonerna och kvinnorna slutar menstruera. Framför allt för unga patienter kan behandling med de klassiska antipsykotiska läkemedlen därför medföra en ökad risk för hjärtinfarkt. Det finns även antipyskotiska läkemedel utan dessa negativa effekter på prolaktinnivån, de så kallade atypiska antipsykotika (Clozapine, Leponex, Zyprexa). Tyvärr har denna läkemedelsgrupp ibland andra biverkningar, till exempel snabb viktökning och diabetes.

Ovanligt med brist
Det omvända – för lågt prolaktin – förekommer också, men det är väldigt ovanligt att en person har ett prolaktin-värde på 0. Normala värden är < 20 ng/ml för kvinnor och < 10 ng/ml för män. En kvinna med prolaktinbrist kan inte amma sitt barn, men då även friska män har prolaktin kan man spekulera i att hormonet har fler funktioner än de vi idag känner till. Men prolaktinbrist behandlas inte då det än så länge inte finns någon medicin som ersätter prolaktin.

Text: Susanne Merz

<<Tillbaka

Detta är den del av Stödföreningen Hypophysis' hemsida

Tillbaka till startsidan