Addisons sjukdom kan behandlas

Sjukdomen kan behandlas, men inte botas eftersom binjurarna skadats obotligt. I binjurarna produceras tre hormoner; Aldosteron, kortisol och DHEA. Aldosteron är ett livsviktigt hormon som fattas vid binjurebarkssvikt (dock ej vid hypofyssvikt) och det hormonet är till och med viktigare än kortisol. Vid brist på aldosteron får man saltbegär och det svartnar lätt för ögonen. Den medicin man ger för att ersätta aldosteron heter Florinef.

Det livsviktiga hormonet kortisol behövs inte bara för att kroppen skall reagera adekvat på stress, utan det reglerar även aptit och vikt. Hos friska personer produceras endast 5-7 mg kortisol per dag i kroppen.

Nya studier (Wicher 1999) visar att 15-25 mg kortison dagligen räcker vid substitutionsbehandling – doserna måste dock ökas vid till exempel feber. Över 38 grader ska tablettdosen dubblas och över 39 grader tredubblas dosen. Vid högre feber, illamående och kräkningar skall patienten omedelbart ta kontakt med läkare för inläggning. Samma sak gäller när kroppen utsätts för till exempel infektion, feber, olyckshändelser, operationer eller annan stress. Då ökar alltid behovet av kortisol.

Viktigt att tänka på vid Addisonkris

Vid händelser som ovan nämnda kan en Addisonpatient drabbas av en Addisonkris eftersom det ökade kortisolbehovet inte kan tillgodoses. Därför är det viktigt att i sådana stresstillstånd vara uppmärksam på trötthet, kraftlöshet, illamående, diarré och kräkningar. Aptitlöshet och diffusa buksmärtor kan också förekomma. Symtomen förvärras hela tiden. En Addisonkris kan leda till ett livshotande tillstånd! Kontakta därför behandlande läkare eller akutmottagning snarast! Det kan vara nödvändigt att ge kortisonbehandling direkt i blodet för att snabbt häva tillståndet samt också att direkt i blodet tillföra vätska och salter.

Behandling av Addison

De kortisonsorter man idag ger som ersättning för kortisol är antingen rent hydrokortison eller kortisonacetat. Hydrokortison finns som ett par olika preparat, bland annat Hydrocortison Nycomed och som är på endast 20 mg tabletter. Det är ett preparat som numera är registrerat. Vidare finns också Hydrocortone som MSD gör men som är ett licenspreparat och där läkaren som förskriver detta måste ha en så kallad generell licens. Hydrocortonetabletterna är på 10 mg och de är mycket lätta att dela ned till så små doser som 2,5 mg.

Kortisonacetat, som tidigare fanns i preparat som hette Cortone och Cortal, finns nu i form av Nycomeds Cortison 25 mg, ett preparat som inte är registrerat men som ändå går att få naturligtvis.

Skillnaden mellan hydrokortison och kortisonacetat är att förstnämnda går direkt ut i blodet och man får effekt av sin medicin inom en halvtimme till en timme, medan kortisonacetatet först måste omvandlas till hydrokortison i levern innan man får effekt utav det. Hydrokortison efterliknar därför mer den naturliga egna produktionen men det innebär också en kortare halveringstid, verkan i kroppen finns kvar endast cirka fyra timmar och man behöver därför gå över på en jämnare fördelning från kanske tidigare en 2-dos till en 3-4-dos per dag. Observeras bör att doseringarna är väldigt individuella och måste anpassas från individ till individ. Hydrokortison är alltså den substans som fattas kroppen vid utslagen binjurefunktion – vare sig den beror på en autoimmun (primär) Addisons sjukdom eller på grund av hypofyssvikt (sekundär Addisons sjukdom).

En del kvinnor behandlas med DHEA (Prasteron), som är ett binjurehormon som man tidigare inte har substituerat. Än så länge finns det inte mycket forskning på området men ett positivt forskningsresultat för några år sedan visade att framförallt kvinnor med hypofys- eller binjurebarkssvikt mår bra av 25 mg DHEA dagligen. DHEA omvandlas hos kvinnor till manligt könshormon och studierna visade på en gynnsam effekt på både fysiskt och psykiskt välmående samt att det vid ett endokrinologmöte år 2000 därför bestämdes att dessa skulle få DHEA förskrivet så kallat ”ex tempore”, vilket innebär att apoteksbolaget tillverkar kapslarna efter att man lämnat in sitt recept på ett apotek och medicinen heter Prasteron.

Även om DHEA inte är särskilt utforskat ännu så anses det som säkrare än att ge anabola preparat till kvinnor som saknar manligt könshormon. Genom DHEA-behandling får man tillbaka sitt köns- och axillhår som alltid försvinner vid Addisons sjukdom, libidot och en ökad livskvalitet återvänder också.

Mer information:

Fakta om Addisons sjukdom på denna sida är bland annat hämtad från en broschyr om Addisons sjukdom som Akademiska sjukhuset i Uppsala framställt. Denna broschyr och annan information om Addison kan du få av Pia Lindström,

Martin Norrman har gjort en hemsida om Addisons sjukdom:www.addison.se