/     Hypophysis som startsida!     /    

 




STÖD & RÅD 

Skolans skyldighet att hjälpa

De flesta barn med hypofyssjukdom kan fungera helt normalt i skolan, om de bara får hjälp att komma ihåg att ta sin medicin. Men det finns hypofyssjuka barn som även har andra problem, med till exempel inlärning, och det finns barn som inte har samma ork som friska barn och av den anledningen orkar de inte gå i skolan på ”heltid” utan de behöver förkortad skoltid och/eller hemundervisning på ett eller annat sätt.

Ta kontakt med rektorn i god tid innan skolstart

Inför att ditt barn ska börja i skolan så är det viktigt att du i god tid tar kontakt med rektorn på skolan och ber att få boka ett möte med honom/henne, den blivande klassföreståndaren, skolsyster och kurator. På hösten drygt ett år innan det är aktuellt att barnet ska börja skolan är det lämpligt att ha ett första möte.

Inför dagisstarten kan det räcka med att hålla ett första möte några månader innan inskolningen. Under inskolningen har man sedan chans att informera personalen ytterligare.

I vissa kommuner finns det speciella resursdagis och då är det kanske lämpligt att ditt barn går på ett sådant dagis. På ett resursdagis är personaltätheten högre och personalen är van vid att barnen har olika speciella behov och de anpassar verksamheten efter det.

Förbered dig skriftligt inför mötet

Förbered dig innan mötet genom att skriftligt skriva ner all information som du tycker att personalen på dagis/skola måste få del av för att förstå ditt barns behov. Skicka även gärna med broschyrer om sjukdomen. Notera noga vilka specifika behov som du anser måste tillgodoses, exempelvis vem som ska ansvara för medicinen, speciella hänsyn som måste tas, speciell kost, förkortad skoldag, behov av eventuell resurs/assistent och så vidare.

Om det är möjligt är det bra om deltagarna på mötet får den skriftliga informationen innan mötet. Då vinner man lite tid och de hinner förbereda sig mentalt.

Det är bra om bägge föräldrarna deltar på mötet, och även personal från habiliteringen om barnet är inskrivet där. Finns det andra personer i barnets närhet (släktingar, goda vänner) som har något att tillföra så kan han/hon också delta. Då blir ”jämvikten” bättre på mötet.

Redogör noga för ditt barns behov

Var tydlig med att redogöra för ditt barns behov, men gör inte problemen större än de är. Var lyhörd för att klassföreståndaren i början kan tycka att det känns som ett stort ansvar och mycket merjobb. Låt honom/henne få lite tid på sig att smälta det hela.

Föreslå att din dotter/son ska komma till skolan/dagis på besök. Det blir alltid lättare så snart barnet och personalen fått lära känna varandra lite grann.

Personal inom dagis/skola brukar efter en tid nästan alltid tycka att ”Det var ju inte så mycket jobb som jag trodde att det skulle vara”. Kom ihåg hur du själv upplevde det när ditt barn fick sin sjukdom.

Godta inte argumentet ”Vi kommer nog inte längre nu” innan du är nöjd. Fråga då ”Hur går vi vidare” och föreslå ett nytt möte vid ett senare tillfälle. Var inte rädd för att vara besvärlig.

Tycker dagis/skolan att de inte kan ta emot ditt barn på grund av det extra merjobb det innebär så be att få avslag skriftligt med motivering. Därefter kan du överklaga.

Överklaga om du inte är nöjd med beslutet

  • I första hand överklagar du till den som är ansvarig för skolan inom kommunen. (Ring kommunens växel och fråga vem det är). Skicka den information du inledningsvis gett till skolan, det avslag du fått och ett brev där det framgår vad du inte är nöjd med. Kräv ett skriftligt svar.
  • Nästa instans att överklaga till är Länsskolnämnden. Gör på samma sätt som ovan.
  • Får du nej även här, anmäler du det till Skolverket. Bifoga även här den första information du gett skolan, breven till kommun och länsskolnämnd, avslagen och skriv ytterligare ett brev där du framför dina klagomål.

Viktigt att komma ihåg:

  • Framför alltid krav och information skriftligt.
  • Se till att det förs protokoll på alla möten. Be att få godkänna det färdiga protokollet.
  • Se till att alltid få besluten skriftligt. Var inte rädd för att överklaga, det är du som är specialisten och du bestämmer över ditt barn.
  • Policy är inte ett beslut. Att en kommun har en policy betyder bara att de har en överenskommelse sinsemellan, inte att det måste bli så.
  • Fråga efter vad det är för prejudikat som gäller. Prejudikat är beslutet på ett tidigare ärende, liknande ditt, alternativt det första beslutet i din kommun i ett liknande ärende.
  • Ge aldrig upp. Ditt barn har rätt till ett bra liv, även i skolan!

Mer information:

Skolverket: www.skolverket.se.


Tillbaka till Stöd & Råd



© Hypophysis 2007. Text och bilder på www.hypophysis.se är copyrightskyddat och får inte användas utan föreningens medgivande.